--------------------------------- Foteviken före år 2000 ---------------------------------

Seminarie gav ny teori om Fotevikslaget
(Ur tidskriften Marinerat 1997)

Vikingaveckan 1997 avslutades på måndagen 16 juni med ett vetenskapsseminarie om skepp och skeppsbyggnadsteknik samt om 1000-1100-talen med slaget vid Foteviken 1134 som bakgrund. Ett antal av Nordens skickliga forskare och sakkunniga hade ställt upp. Niels Lund från Köpenhamn höll ett föredrag om de militära aspekterna kring slaget 1134. Här lancerade han faktiskt en helt ny teori om bakgrunden till den blodiga sammanstötningen

Niels Lund frågade sig varför det varit så viktigt för historieskrivaren Saxo att speciellt betona att slaget stod vid pingsten. Saxo, som skrev sin historia i slutet av 1100-talet - alltså inte speciellt långt efter det att händelsen ägt rum - framhåller nästan på ett överdrivet sätt just pingsten som tidpunkt för händelsen. Jämför man med hans övriga Danmarksbeskrivning är han minsann inte speciellt precis i sina tidsangivelser. Varför då så noggrann när det gällde slaget 1134? Kunde just pingsten ha varit avgörande för att händelsen ägde rum?

Under tidig medeltid var det kungen som kallade ut ledungsflottan, dvs krigsflottan. Från varje del av det danska riket var man tvingad att ställa upp med skepp och manskap när kungen kallade och rikets värn påkallade krigsinsats. Det var en stor flotta som den danske kungen på detta sätt kunde uppbringa. Kanske uppgick den till 2-300 stora krigsskepp. Men förutom att samlas när krig hotade var det säkert behövligt att man kontinuerligt möttes varje eller vartannat år för att hålla stormannarådslag och mönstring av stridskrafterna. Och, här kommer Niels Lunds teori, pingsttid kan ha varit lämplig tid för sådana återkommande möten.

Var slaget vid Foteviken verkligen ett regelrätt invasionsförsök av kung Niels och hans son Magnus eller överrumplade motståndaren Erik de två när han utlovat att man skulle hålla ett fredligt ledungsmöte stormän emellan? Kan det ha varit så att kung Niels kommit till Foteviken med stor härmakt men med avsikten att försöka hitta en fredlig lösning på stridigheterna mellan honom, den lundensiska kyrkan och tronpretendenten Erik? Genom att Erik med bl.a. sitt rytteri överrumplade de intet ont anande på stranden var katastrofen ett faktum. Man var helt enkelt inte förberedd på strid.

Denna teori skulle också kunna ge förklaring på varför det var så många biskopar med i kung Niels följe. Förhandlingarna under ett eventuellt förlikningsmöte skulle ju i hög grad handla om hur den danska kyrkan skulle ställa sig till den tyska kejsarens krav på att Bremen - Hamburg åter skulle bli ärkestift över hela Norden.

Inte mindre än fem biskopar stupade på stranden, däribland Henrik, landsflyktig biskop från Sigtuna. I den allmänna röran var det lätt att hugga ner vem som helst. En av seminariedeltagarna konstaterade efter inlägget att: - "Vi borde kanske istället för slaget vid Foteviken kalla det för massakern vid Foteviken."

 

 

 

 

 

 

 

Bilder från Foteviken genom tiderna.