Bulverket i
Tingstäde träsk

Vikingarnas landskap

Tingstäde träsk är i dag en av Gotlands få kvarvarande sjöar med öppet vatten. Tidigare fanns ett betydligt rikare vattenlandskap på ön men utdikningar har förvandlat dessa insjöar till odlingsbar mark eller mossmarker. Våra fornlämningar på land i Sverige i dag är väl kända men i sjöar och vattendrag gömmer sig ännu många oupptäckta pusselbitar till en bättre förståelse av vår historia. Tingstäde träsk är ett gott exempel på vad som kan gömma sig under vattenytan. Det ska dock noteras att modern forskning sätter Bulverket till strax efter vikingatiden. Att den medtages i detta sammanhang beror på att det finns vikingatida exempel på liknande konstruktioner runt Östersjön.

År 1915 började majoren försöken att mäta upp trävirket på sjöbottnen. Detta arbete avbröts men återupptogs åren 1921 till 1934. Tyvärr bedrev Zetterling också mudderarbete för att kunna få upp föremål. Muddringarna förstörde givetvis delar av anläggningen. Detta arbete gav förvånansvärt få träföremål. Bland fynden kan dock nämnas en kista med lock, en vattenho, ett större tråg, delar till ett laggkärl och diverse båtfragment.

År 1989 påbörjades nya undersökningar av Bulverket. Dessa har lett fram till en betydligt mera nyanserad bild av anläggningen vilka redovisats i en bok där man sätter in pålverket i ett större sammanhang, både geografiskt, kulturellt och historiskt.

Bulverket omfattar ett mycket stort område. Pålverket har burit upp fyra långsmala träplattformar, vardera på 30 - 40 meters bredd och ca 170 meters längd. De har placerats i en fyrkant vilket har lämnat ett öppet vattenområde mitt inne i bebyggelsen. Runt denna fyrkant har man slagit ner en mycket stor mängd pålar för att skydda mot eventuella angripare.

År 1866 fann läraren Lindström vid Visby läroverk pålar mitt i den stora och relativt grunda sjön. Det största djupet uppgår på ett fåtal ställen till maximalt tre meter. Fynd av liggande timmerstockar med genomgående hål vid ändpartierna vittnade om att det hela rörde sig om en mera avancerad konstruktion än enbart oordnade pålar.

År 1907 blev major Arvid Zetterling vid en fisketur uppmärksammad på pålarna. "Bulverket" i Tingstäde träsk skulle sedan komma att uppta en stor del av hans liv. Namnet "Bulverket" kommer av det uttryck som lokalbefolkningen vid den tiden benämnde platsen för, "boulwarki".

Nivåkarta över Tingstäde med fem meters distans. Mellan sjön och den norr därom liggande myren, tidigare en stor sjö, finns en ås med stort antal fornlämningar. Sjön i norr har en gång sträckt sig ända ut till kusten men har saknat kontakt med havet.

konstruktioner. Ett fynd av ett kraftigt trästycke med tappar och koniska borrhål är från ett gavelröste. Utifrån detta fynd har takvinkeln kunnat bestämmas till ca 45 grader; alltså en så brant vinkel att även takbeläggningen bör ha varit av trä.

Byggnadsbilden från Bulverket är intressant eftersom den visar på det faktum att man använt sig av en mångfald av byggnadstekniker. Ofta när det gäller rekonstruktioner från vikingatid vilseleds man att tro att man i olika regioner enbart nyttjat viss byggnadsteknik.

Virket som använts har varit furu. Genom s.k. dendrodatering, dvs. årsringsdatering, på 100 trädelar har man konstaterat att Bulverket uppförts under en mycket kort period. Det äldsta träet är hugget året 1120 medan det yngsta avverkade virket är från år 1129.

Vid en beräkning av det totala antalet arbetsdagar som åtgått för byggandet har man kommit fram till ca 40.000 dagar. Detta, tillsammans med den korta byggnadstiden, visar att byggandet av Bulverket måste ha innefattat en relativt stor del av norra Gotlands befolkning.

Byggnader på pålkonstruktioner ute i vattnet är kända från t.ex. länderna söder och öster om Östersjön. I Lettland har upptäckts ett tiotal. En av dessa, belägen i sjön Arisi, är undersökt och daterad till vikingatid. I västra Polen finns ett tjugotal anläggningar, vissa samtida med Bulverket. I östra Tyskland finns också sjöanläggningar, t.ex. i Teterower See. Denna plats var befolkad från 800-talet e.Kr fram till och med 1100-talet.

Att läsa mer:
Rönnby, Johan: Bålverket. Om samhällsförändring och motstånd med utgångspunkt från det tidigmedeltida Bulverket i Tingstäde träsk på Gotland. 1995.

 

De fyra långa plattformarna har burits upp av ett stort antal stock-kistor. Varje kista är uppbyggd av timmer i längder på fem till åtta meter. I varje ända har man huggit ut rektangulära hål genom vilka det gått vertikala, fyrsidiga stolpar. Detta sätt att bygga upp fyrkantiga träfunda-ment från sjöbottnen till vattenytan med denna typ av trätimring kallas "ok-konstruktion".

Golvet på de stora plattformarna har utgjorts av bilade plankor. På dessa golv har det sedan byggts upp hus. Av själva bebyggelsen finns endast smärre spår i form av olika byggnadsdelar. Här har funnits en mängd olika hustyper representerade: knuttimmer, skiftesverk, resvirke och flätverks-

Från undersökningen år 1923. Geolo-
gen Lennart von Post med en kon-
struktionsdetalj från anläggningen. Foto ATA.

Besök Tingstäde digitalt