Run- och bildstenen i Sparlösa

Vikingarnas landskap

Sparlösastenen i Västergötland är i sin mystik likvärdig med Rökstenen i Östergötland. Dessa två vikingamonument lämnar gåtfulla skriftprover; Sparlösastenen dessutom kombinerat med svårtydda bilder.

Runstenen är känd sedan år 1669 då Elias Brenner tillsammans med Johan Hadorph och Petrus Törnewall genomreste Västergötland på en antikvarisk upptäcktsresa. Runstenen satt då inmurad i kyrkans södra korvägg. År 1684 brann kyrkan och kormuren förändrades. I samband härmed har man kluvit runstenen på längden och återanvänt den i den nyuppförda muren. År 1937 uttogs de två stendelarna ur muren och kunde sammanfogas.

Stenen, som är 1,77 meter hög, är daterad till ca 800 men har en troligtvis något yngre textrad tillfogad: "Gisle gjorde detta minnesmärke efter Gunnar, sin broder". Över huvud taget är dateringar av runstenstexter ytterst svåra att göra. De primitiva bilderna på Sparlösastenen och främst skeppsbilden hjälper till att sätta denna sten bakåt i tiden jämfört med de flesta andra runstenar som är huggna under 1000-talet. Motsvarigheter till skeppet med sina kraftigt uppsvängda stävar finns på gotländska bildstenar från 700-talet. Förekomsten av mast gör dock att vi med stor sannolikhet ska placera bilden något yngre än dessa.

Den exakta runtexten lyder:
Sidan A: a¤iuls kaf ÷ airikis sunR kaf alrik- -
Sidan B: ---t---la kaf rau- at kialt(i) * ...a sa- faþiR ubsal faþiR suaþ a-a-u--ba ...-omas notu auk takaR ÷ aslriku lu--R ukþ-t a(i)u(i)sl
Sidan C: ...s---n(u)(R)-a-- þat sikmar aiti makuR airikis makin(i)aru þuno * aft aiuis uk raþ runoR þaR raki-ukutu iu þar suaþ aliriku lu(b)u faþi '
Sidan D: ui(u)-am ...--ukrþsar(s)k(s)nuibin- ---kunR(u)k(l)ius-- ...iu
Sidan E: : kisli : karþi : iftiR : kunar : bruþur [:] kubl : þisi

I översättning blir detta:
Sidan A: Øyuls(?) gaf, Æiriks sunR, gaf Alrik[R] ...
Sidan B: ... gaf ... at gialdi [Þ]a(?) sa[t] faðiR Upsal(?), faðiR svað ... ... nætR ok dagaR. AlrikR <lu--R> ugð[i]t(?) Øyuls(?)
Sidan C: ... þat Sigmarr hæiti maguR Æiriks. Mæginiaru(?) <þuno> aft Øyuls(?). Ok rað runaR þaR rægi[n]kundu <iu> þar, svað AlrikR <lubu> faði.
Sidan D: <uiu-am> ...
Sidan E: Gisli gærði æftiR Gunnar, broður, kumbl þessi.

En modern svensk översättning blir:
Sidan A: "Öjuls, Eriks son, gav, (likaså) gav Alrik."
Sidan B: "… gav … i gengäld. Då (?) satt fadern i Uppsala (?), fadern som … nätter och dagar. Alrik lu(bi)r fruktade (?) ej (?) Öjuls …"
Sidan C: " … att Sigmar (alt. Segerfrejdad) heter (må kallas) Eriks son … väldig strid (?) Efter Öjul (är stenen rest?) och tyd runorna där, de från gudarna stammande, som Alrik lubu ristade".

Texten är givetvis, dels p.g.a. skador, dels genom vår bristfälliga kunskap om saksammanhang vid denna tid, svårtydd. I vissa avseende helt omöjlig att säkert förstå. Avslutningsfrasen, där man menar att runorna ursprungligen kommer från gudarna känns i Eddans "Havamal". Denna dikten är "den höges", dvs. Odens, sång. Runstenen är alltså alltigenom från hednisk tid.

En av bilderna återger en byggnad. Det har föreslagits att motivet återger en bild av ett gudahov. Mitt i öppningen har markerats en ring. Denna kan antingen vara en stor rund dörring eller också den ring som man i tempelbyggnaderna svor sin ed på. Men … viktigt att hålla i minnet; detta är endast kvalificerade spekulationer. Några säkra avbildningar av nordiska avgudatempel finns nämligen inte.

Under skeppet finns ett stort, fyrfota djur. Detta är primitivt framställt men kombination av sådant djur och skepp finns på runstenar från slutet av 900-talet. En trolig förebild till motivvalet för dessa är att söka i Konstantinopel. På skeppsbilderna från 900-talet finns emellertid rammar, svarande till den örstromerske kejsarens krigsskepp, s.k. "dromonder". Sådana saknas på Sparlösastenen men stenens skeppsform antyder å andra sidan paralleller via Gotland och söderut. Dock … återigen … detta är endast spekulationer.

Sparlösastenen, såväl som andra mytiska monument från vår forntid, väcker intresse och funderingar. Vid studiet av vår forntid är det av vikt att man visar ödmjukhet och skiljer på rena fakta och egna teorier. Det är upp till var och en att ha sina tankar och funderingar - detta stimulerar forskningen - men man måste samtidigt också redovisa det faktiska källmaterialet utan begränsningar.

Problemet med Sparlösastenen är att den är unik i sitt slag - det finns inte några liknande bildstenar. Detta innebär att några komparativa studier av samstämmiga och samtida motivval inte kan ske. Detta öppnar möjligheter för många tolkningar vilka alla tyvärr blir baserat på konstaterandet - vi vet inte!

Runstenens sida A.

Runstenens sida B.
Runstenens sida C.
Runstenens sida D.

Att läsa mer:
Svärdström, Elisabeth: Västergötlands runinskrifter. 1958-1970.
Westerdahl, Christer: Sparlösastenen, symboler och "politiska" attityder i tidig vikingatid. Västgötabygden, tidskrift för hembygdsarbete, natur- och kulturminnesvård. Västergötlands hembygdsförbund 1996. Sid. 16-21.
Isakson, Bo: Sparlösastenen, en bildanalys. Konstvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet. 1998. 44 sidor.
Augustsson, Anna: Sparlösastenen. Västgötabygden, tidskrift för hembygdsarbete, natur- och kulturminnesvård. Västergötlands hembygdsförbund 1998.
Andersson, Marika: Den skyddande ringen, en studie av byggnadens och cirkelns/ringens symbolik på Sparlösastenen, Västergötland. Stockholms universitet. 2001. 24 sidor.
Ingemar Nordgren: A New Interpretation of the Depictions on the Sparlösa Rune Stone in Sweden. Tidskriften Pyrenae 40, del 2. 2009.