Runstenen vid Stora Ek

Vikingarnas landskap

Denna runsten är svår att finna då, trots stenens märkliga bild och text, ingen som helst hänvisnings-
skylt finnes som vägleder besök-
are. Runstenen står ca 1700 meter norr om Stora Eks herrgård utmed den gamla landsvägen till Mariestad. Observera att denna går som en liten oansenlig grusväg något hundratal meter söder om den nuvarande lands-
vägen. Denna gamla grusväg var troligtvis fordum den väg som kungarna red sin Eriksgata på.

Besök runstenen digitalt

År 1673 besökte t.ex. den unge Karl XI platsen tillsammans med sin moder och den kungliga uppvaktningen.

Den exakta runtexten lyder:
utr : skalt : raisti : stain : þinsi : aftir : þurstain : sun : sin : auk : stain:bru : karþi : (f)(i)(r)(i)(r) : (i)(s) : (a)(t)(i) : (þ)ria : buia : i : homri * auk : þria : tiauku : marka : at : airiki

I översättning blir detta:
Uddr Skald ræisti stæin þennsi æftiR Þorstæin, sun sinn, ok stæinbro gærði fyriR. Es atti þria byia i hamri ok þria tiugu marka at Æiriki

På modern svenska lyder texten:
"Udd skald reste denna sten efter Torsten, sin son, och gjorde stenbro (för honom). Han ägde tre gårdar i hammarskifte och trettio marker innestående hos Erik."

Runstenen avtecknad på 1600-talet.

Tidigt har det således i Stora Ek funnits en mäktig herremansdominans. Runstenen anger att denna går ner i vikingatid. Fadern markerar i runstenstexten familjens rikedom. Djurbilden på baksidan talar dessutom ett speciellt språk.

Djuret tillhör nämligen bildkategorin "det stora djuret". Denna är främst representerad som kungasymbol och speciell stormannasymbol i dansk vikingatid. Dateringen ligger troligtvis runt 970. Bilden kan ha anknytningar till kejsartronen i Konstantinopel. I Sverige finns bilden endast på tre runstenar i Östergötland runt Linköping samt på tre runstenar i Västergötland. Förutom Stora Ekstenen även på Frugårdstenen i Norra Åsarps socken söder om Falköping (Vg 181) och på Rogstorpstenen i Lyrestad socken två mil norr om Stora Ek (Vg 14). Dessa bilder av stora djuret uppträder ofta tillsammans med s.k. "maskbilder". En sådan maskristning finns mycket riktigt också i Karleby, Leksbergs socken i nära anslutning till Stora Ekstenen. Den påträffades vid grävningar år 1949 och "förvaras i Lassegårdens bryggstuga"! (Vg 106)

Runstenen i Stora Ek är som framgår av bilderna tämligen svårläst då t.ex. bildytan ej är imålad. Runstenen är med sitt text- och bildinnehåll en av Västergötland märkligare. Det faktum att ingen hänvisningsskylt till runstensplatsen finns är självklart till stor nackdel för besökare.

Att bygga bro var en kristlig gärning för att underlätta för vägfarande pilgrimer. Om tolkningen av ordet "hammarskifte" har det tidigare funnit delade meningar. I Upplandslagens byalagsbalk finns emellertid uttrycket om en by att den ligger "i hambri ok i forni skipt". Ordet menas åsyfta en äldre, numera okänd form för markskifte i forntiden som redan vid landskapslagarnas tillkomst under tidigare delen av medeltiden varit föråldrad.

Miljön som runstenen står i är speciell. Strax söder om stenen finns Stora Eks gamla herrgård. Direkt invid denna huvudgård står Ek kyrka som en s.k. patronatskyrka med anor ner i medeltiden. Med detta menas att herremannen bl.a. haft rätten att tillsätta präst. Sådana här patronatskyrkor i direkt anslutning till herrgårdarna kännes bl.a. i stort antal från Skåne.

Runstenens textsida fotograferad år 2002.

Att läsa mer:
Jungner, Hugo: Runstenen vid Stora Ek i Vadsbo, ett västgötskt arvsdokument. Vadsbobygden, tidskrift för Vadsbo hembygds- och fornminnesförening. 1927. Sid. 24-30.
Svärdström, Elisabeth: Västergötlands runinskrifter. Vg 4. 1940, 1970.

 

Bildristningen från dels tidigt 1900-tal i boken "Västergötlands runinskrifter" samt som från år 2002.