Malmös uppkomst del 1

En sammanfattning

Malmö stad nere vid kusten har med stor sannolikhet grundats av ärkebiskop Jacob Erlandsen i Lund på 1250-talet. Innan Jacob blev ärkebiskop var han biskop i Roskilde och som sådan en mycket mäktig man. Hela Köpenhamn ägdes av honom i hans egenskap av Själlands kyrklige ledare. År 1254 gav Jakob Erlandsen Köpenhamns borgare deras äldsta, i dag bevarade stadsprivilegier. Staden hade funnits redan sedan slutet av 1100-talet men först genom det unika privilegiebrevet från detta år stiger Köpenhamn fram riktigt ordentligt i historiens sökljus.

Vid den här tiden var relationerna mellan kung och ärkebiskop kyliga, ja jag skulle vilja säga iskalla. Kungen har därför gjort allt som stod i hans makt för att få sin man vald till ärkebiskop. Det hela började i december 1252. Ärkebiskop Uffe hade då hastigt avlidit. Dödsfallet skedde olägligt. Danmarks kung Abel hade nämligen strax innan fått ett spjut genom halsen under ett krig i södra Jylland. Hans bror Kristoffer skulle därför just vid jultiden av ärkebiskopen ha krönts till ny kung av Danmark. Det hela skulle ske i Lunds domkyrka. Snabbt inkallades Kristoffers pålitlige biskop, Eskil av Slesvig. Efter kröningen ville kungen ha sin man till ny ärkebiskop.

Nu vaknade emellertid de trilska prästerna i Lund. Mot kungens order valde man Jacob Erlandsen till ärkebiskop. Valet skulle dock godkännas av påven. Eftersom Jacob strax innan hade vistats hos påven i två år har säker valet varit lätt att få godkänt hos den höge, kristne fadern i Rom. Kristoffer gnisslade tänder medan Jacob höll sitt ståtliga intåg i Lund i april 1254. Han hade dröjt med att komma till Lund. Först skulle en mängd saker klaras upp i Roskilde stift, dvs. på Själland. Jacob visste att hårda tider skulle komma.

Det sista Jacob Erlandsen gjorde innan han lämnade Själland var att han som ägare till Köpenhamn den 13 mars 1254 gav köpenhamnarna en egen stadslag. Här fick borgarna en mängd friheter men de fick också statuerat en mängd åtaganden. Borgarna skulle t.ex. vara skyldiga att ställa upp i vapen om kyrkans egendom hotas. De skulle också säkra Jacobs färder över Öresund: ”Därsom herr biskopen på ämbetets vägnar i egen person vill dra till Skåne, ska borgarna hålla honom med ett skepp på 12 man på egen bekostnad.” Malmö nämns inte alls i detta brev, rimligtvis därför att staden vid kusten inte existerat eller endast varit en samling fiskarehus. En legend på 1500-talet berättade att staden Malmö uppstått ur ett fiskeläge kallat Svalperup. Stranden från våra dagars Värnhem fram mot Malmöhus tillhörde vid denna tid troligtvis Bulltofta by. Den stora Rörsjön/Västre sjö skar nämligen effektivt av kustkontakten för bondbyn Malmö som låg uppe vid nuvarande Triangeln.

För ärkebiskopen var det viktigt att säkra en reträttväg från Lund tillbaka till Köpenhamn. Han har troligtvis därför snabbt gått igång med att bygga ett stort, runt försvarstorn av tegel på platsen mellan våra dagars hotell Savoy och Centralstationen. Märkligt nog placerades tornet med omgivande vallgrav och träpallisader ute på själva stranden, inte indraget från strandmarken som annars verkar ha varit det mera vanliga under medeltiden. Förklaringen kan vara att tornet hade som främsta uppgift att försvara den träbrygga och den landningsplats för skepp som fanns här. Den äldsta borgen i Köpenhamn, ”Havn”, har haft en liknande funktion. Denna anlades av biskop Absalon på 1160-talet på en liten ö ett stenkast utanför själva handelsstranden till den by som i borgens skugga skulle växa fram till en stor stad, ”Köpmännens hamn”.

Vad gäller förhållandena i Malmö framskymtar dessa i det bevarade skriftliga material som finns från just 1250-talet. Kungen anklagade nämligen i mars månad 1256 ärkebiskopen för att ha lagt beslag på ”for-stranden” i sitt stift, dvs. Skåne och Bornholm. Stranden i Danmark ansågs av hävd tillhöra kungen. Jacob skulle dessutom ha anlagt en köpstad. Ärkebiskopen förnekar inte detta. Han konstaterar i stället på tal om att bygga på stranden att ”Efter god gammal hävd är det Lundakyrkans rätt att njuta sådant, där dess ägor går ut till havet”.

Eftersom det är Jacob Erlandsen personligen och i egenskap av ärkebiskop som anklagas, måste anklagelserna åsyfta något som hänt i ärkestiftet mellan april 1254 och mars 1256. Tänkbara skånska städer som ärkebiskopen kan ha anlagt är endast Ystad, Trelleborg eller Malmö. Trelleborg kan direkt avfärdas eftersom staden måste vara minst från det tidiga 1200-talet. I Ystad är inte belagt någon kyrklig strandrätt och här finns heller ingen borg på stranden. Kvar är Malmö som svarar väl mot alla anklagelsepunkterna. Byggandet av staden med försvarstorn passar också mycket väl med det då rådande politiska läget. Redan år 1269 omtalas dessutom kyrkan i Malmö nere vid stranden. Jag håller det därför ytterst troligt att Malmö skapats av just Jacob Erlandsen. Beslutet måste i så fall ha varit taget mellan april 1254 och mars 1256, rimligtvis redan 1254 strax efter ärkebiskopens tillträde. Malmö skulle utifrån detta, alltså år 2004, kunna fira sitt 750-års jubileum.

 

Köpenhamns äldsta privilegiebrev från 1254 är fortfarande bevarat. Det har också kvar Jacob Erlandsens sigill med ärkebiskopens bild. Att sigill blivit bevarade under originalhandlingar av denna typ är sällsynt. Det unika med brevet är att det inte är en kung utan en biskop som utfärdat stadslagen i Köpenhamn.