Malmös uppkomst del 2

Sillhandel eller politik?

Vilka har de grundläggande faktorer varit som medfört att Malmö under 1200-talet etablerats som stad? Äldre Malmöhistoriker har hävdat att fisket spelat en väsentlig roll. Detta kan du läsa om i avsnittet "De äldre Malmöhistorikerna" här bredvid.

Att tidigare Malmöforskare i sillfisket sett den dominerande faktorn för Malmös uppkomst torde vara helt klart. Ingvar Andersson antyder emellertid att stadens ytterst hastiga utveckling är enastående för Skånes vidkommande, att läget varit avgörande, att köpmän plötsligt insett stadens betydelse och flyttat hit samt att stadens väl och ve uppenbart intresserat centralmakten. Andersson har också med detta visat att andra faktorer än sillfisket troligtvis måste ha påverkat utvecklingen. Rimligt är emellertid, till skillnad från tidigare forskare, att i grund ifrågasätta sillfisket betydelse i stadens initialskede. För Malmös vidkommande bör denna fiskehandel, tillsammans med annan handel, i stället ha utvecklats efter det att själva stadsetableringen gjorts. Bebyggelsen måste ha uppkommit på grund av mycket speciella omständigheter.

Den hittills i stort sätt enarådande hypotesen om sillfisket och handeln med fisk som Malmös stadsgrundande huvudfaktor gör nämligen automatiskt en fråga ytterst brännande, en fråga ingen av tidigare forskare ställt. Varför utvecklades Malmö under perioden från mitten av 1200-talet till 1310-talet med en hastighet som gör att staden i slutet av denna mycket korta period klart måste ha distanserat de tidigare existerande och etablerade städerna utmed skånska Öresundskusten? Dessa städers huvudnäringar har bevisligen varit just fisket och med den kopplade binäringar med kungamakten som huvudintressent? Påbörjandet av S:t Petri kyrkas enormt omfattande byggnation på 1310-talet kan nämligen endast tolkas så att i Malmö vid denna tid funnits en mycket stor mängd bofasta och rika innevånare samt att handelsverksamheten uppenbart blomstrat. Paralleller kan här dragas med t.ex Köpenhamn, vars Vor Frue kirke vid början av 1300-talet uppförts med exakt liknande arkitektur som S:t Petri kyrka.

Skulle det ligga i kungens intresse, i egenskap av maktinnehavare och med borgar och fogdar i både Skanör och i Helsingborg, att dels etablera ytterligare en fiskehandelsplats utmed kusten, dels låta denna expandera så våldsamt att den utvecklades på bekostnad av de städer som redan hade påkostade kungliga befästningar? Tanken är inte speciellt tilltalande. Likväl är det just detta som sker. På kungens domäner, dvs. på ”forstranden”, vid Malmö, etableras en borg och en brygga och i anslutning därtill en köpstad. Det räcker definitivt inte med att förklara Malmös ytterst snabba blomstring utifrån samma basfaktorer som ansetts gälla för de vid denna tid redan etablerade strandstäderna vid Öresund. Något annat måste också ha spelat en avgörande roll i själva etableringsprocessen.

Malmö kan i det i dag tillgängliga arkeologiska materialet med största sannolikhet inte föras längre tillbaka än till mitten av 1200-talet. Arkeologiska källor ger via den s.k. årsringsdateringen, eller dendro-kronologin, en tidpunkt för stadsbebyggelsens uppkomst till en kort tidsperiod före år 1278. Dessa tidiga träprover kommer från rester av hus påträffade vid en utgrävning i kvarteret von Conow knappt femtio meter söder om S:t Petri kyrka. Med hänsyn till lagerbildningsprocessens uppskattade hastighet utifrån denna centralt belägna utgrävningsplats, har författaren tidigare satt tidpunkten för den äldsta bebyggelsen på platsen till rimligtvis runt 1200-talets mitt.

I den äldsta stadsplan som har kunnat rekonstrueras fram utifrån arkeologiska resultat, verkar Skeppsbron och den invid denna träbrygga befintliga borganläggningen Flynderborg ha bildat en sammanhängande enhet, dvs. borgen har skyddat en fast landningsplats. Från detta skyddsområde har staden, att döma av gatunätets utseendet, utvecklats åt öster uppe på den högre strandbrinken, utmed stranden. En hypotes blir då att borgen och bryggan kan ha utgjort primärfunktioner i strand-bebyggelsens allra äldsta skede. Bebyggelsens tidiga utsträckning österut indikerar dessutom kontakter mot Lund snarare än kontakter med omgivande byar inåt landet eller åt väster.

Både de bebyggelsetopografiska uppgifterna och hypotesen ovan är viktiga om man ska kunna föra frågan om Malmös etableringsfaktorer längre än till enbart den gamla fiskhandelshypotesen. Rent arkeologiskt är det dessutom av största vikt att kunna försöka klargöra olika alternativa uppkomstfaktorer. Kanske kan en noggrannare arkeologisk datering göras i framtiden. En ledningsgrävning år 1907 i Norra Vallgatan nära Hamngatan berörde nämligen träpålningar som kanske har samröre med borgen Flynderborg. En stor mängd kraftiga trästolpar påträffades på stort djup. Finns sådana stolpar fortfarande kvar långt under den nuvarande Norra Vallgatans markyta? Genom dendrodatering skulle en exaktare datering kanske kunna erhållas. I nuläget måste detta dock lämnas därhän. Låt oss i stället se vilka utvecklingskonsekvenser de ovan ställda hypoteserna kan ge om de sammanföres med det bevarade skriftliga källmaterial från 1200-talet.

 

Kartan ovan är en sammanställning av författaren av den ursprungliga marktopografin i Malmö City innan staden etablerades på 1200-talet. Ju svartare partier destu lägre och vattensjukare marker. Ekvidistansen på kurvorna är på ½ meters höjd. De fyra vikar som från sjöområdet söder om Malmö har gått in i sandreveln avtecknar sig som mörkare partier. Namnen, vilka kännes från 1500-talet, är markerade.

Underlaget till kartbilden är A.U. Isbergs karta år 1876, en mycket detaljerad karta som visar gatunätet innan de stora förändringarna i gatustrukturen skedde. Med rött har markerats den troligtvis äldsta stadsbebyggelsen. På 1200-talet var kyrkan i Malmö med stor sannolikhet vigd till helgonet S:t Nikolai, de sjöfarandes helgon. Först vid nybygget på 1310-talet skiftade kyrkan namn till S:t Petri och Pauli kyrka, medan huvudaltaret fortfarande var vigt till S:t Nikolai.