Malmös uppkomst del 6

Vilken stad är det frågan om?

Under Jacob Erlandsens ärkebiskopstid fram till mars 1256 har kyrkan inom ärkestiftets gränser – dvs. i huvudsak Skåne och Bornholm - anlagt tre stycken borgar och uppfört en köpstad på kyrkans grund (det talas i de första kungliga anklagelserna även om köpstäder, dvs. i pluralis, men senare endast om en köpstad). Kyrkan har dessutom lagt under sig rätten till forstranden och här avkrävt vrakrätt och uppburit tull. I ärkebiskopens svar på kungens alla anklagelser har år 1256 de ovan nämnda motsättningarna placerats direkt efter varandra, punkterna 11-13. Man får en känsla av att det kan ha funnits någon form av samband mellan dessa anklagelsepunkter. Ärkebiskopen har anlagt en köpstad på en strandmark där hans landsby nått ut till kusten. Tulluppbörden på forstranden får ju också en rimlig förklaring om den omtvistade köpstaden med borg byggts upp just på denna forstrand.

Vad det gäller de tre anlagda borgarna, bemöter ärkebiskopen anklagelserna med konstaterandet att han endast förbättrat redan existerande befästningar. Två av dessa borgar bör vara dels ärkebispens borg i staden Åhus i östra Skåne, dels till hans borg Hammershus på Bornholm. Kvar står då ett frågetecken var den tredje omtvistade borgen legat. För att uppbära tull på en forstrand fordras att kyrkans fogde kontinuerligt funnits på platsen. Denne har rimligtvis haft någon form av försvarsbyggnad till sitt förfogande. I ett försök att identifiera den omtalade köpstaden, ska man alltså söka efter en stad som haft en borg på forstranden och som avstyckats från en inne i landet liggande landsby, tillhörig ärkebiskopen, vars jordar ursprungligen nått ut till vattnet.

Vilken är då den köpstad som ärkebiskopen kan ha grundlagt och som striden på 1250-talet gäller? De tänkbara skånska städerna är Åhus, Ystad, Trelleborg eller Malmö. Av dessa kan Åhus uppkomst som stadssamhälle föras tillbaka till tiden klart före 1200-talets mitt. Staden låg redan då under ärkebiskopen i Lund. Likaså kan med stor sannolikhet Trelleborg - som ju omtalas som ärkebispens stad året 1257 - sägas ha anlagts före den här aktuella perioden. Bl.a. hade Trelleborgs medeltida tegelkyrka S:t Nicolai en tegelarkitektur som svarar till början av 1200-talet. Kvar blir då de två städerna Ystad eller Malmö. Av dessa är det en-dast Malmö som uppfyller kraven om strandborg och tillgänglig kyrkomark.

Vad kan ha varit det väsentligaste motivet för Jacob Erlandsen att anlägga en stad ute vid kusten? Ärkebispen svarar visserligen angående köpstadens tillkomst, att det var kyrkans plikt att styra dess egendomar så att man fick intäkter. Är detta verkligen hela sanningen? Författaren menar i stället att huvudmotivet, som givetvis inte kunnat åberopas offentligt, kan ha varit rent kommunikationsmässigt. Nästan alla ärkestiftets kontakt- och förbindelsenät med andra viktiga kyrkliga centra inom och utom det danska riket gick över vatten. Färdvägen Lund-Köpenhamn-Ros-kilde måste således ha gått över Öresunds södra del medan färdvägen Lund-Hammershus på Bornholm (kyrkan ägde tre av öns fyra härader) har gått från Trelleborg över södra Östersjön. Lunds ärkestifts kontakter med ärkestiftet i Uppsala, över vilket ärkebiskop Eskil i Lund på 1150-talet fått överhögheten, bör ha gått utmed den svenska östkusten med Åhus som den viktiga hamnstaden i Skåne. Speciellt under de orostider som präglade Danmark efter Valdemar Sejrs död, har kyrkan säkert haft anledning att i görligaste mån söka säkra sina förbindelselänkar över vattnen, dvs. slå vakt om hamnstäderna.