Malmös uppkomst del 7

Malmö - ärkebiskopens stad?

Är det då Malmö som striden gällt vid mitten av 1250-talet? Mycket talar för detta. En indikation är det faktum att Jacob Erlandsen strax innan han tillträdde ärkebiskopstjänsten i Lund omsorgsfullt säkrat Köpenhamn till kyrkan. Jacob Erlandsen har inte varit okunnig om de svårigheter som väntade honom i Skåne. Ska privilegiebrevet för Köpenhamn ses mot den bakgrund att Jacob Erlandsen genom pakten mellan honom och Köpenhamns borgare har erhållit en stödjepunkt med fast borg att användas i en osäker framtid? Ja, i så fall är det i högsta grad naturligt att tänka sig att ärkebiskopen snabbt skaffat sig en säker ankringsplats även på den skånska sidan av Öresund.

Ytterligare indikationer på kyrkan som grundläggare av Malmö kan anges. I den stadstopografiska rekonstruktion som författaren tidigare gjort, har till stadens äldre skede kunnat kopplas en borg belägen på stranden invid den medeltida Skeppsbron. Från denna brygga har staden utvecklats mot öster parallellt med stranden en bit från densamma. Den äldsta stadsbebyggelsen har alltså sträckt sig österut dvs. i riktning mot Lund. Staden har dessutom i sitt äldsta skede inte haft någon viktigare förbindelseled inåt landet. Att döma av det äldsta gatunätets uppbyggnad i Malmö har kontakterna med de omgivande landsbyarna söderut först fått större betydelse en bit in på 1300-talet. Det är nämligen vid detta senare skede som den breda Södergatan, dvs. den syndre Adelgade, tillkommer. Denna breda gata når inte fram till huvudgatan utmed stranden utan har kopplats till en betydligt smalare gata, nuvarande Kansligatan.

Inga av staden Malmös äldre omnämnanden ger tyvärr ett exakt grundläggningsdatum för staden. Utgrävningarna i kvarteret von Conow söder om S:t Petri kyrka har emellertid visat att den äldsta bebyggelsen i detta centrala område ska tidsplaceras till 1200-talets mitt. I kung Valdemars jordebok från ca 1230 omtalas inte Malmö vilken den borde ha gjort om den då existerade. Staden nämns inte heller i Köpenhamns privilegiebrev från året 1254. Kustorten Malmös faktiska äldsta omnämnande sker i den norske kungen Håkon Håkonsons saga under året 1259:

”Medens Håkon Håkonson lå ved Købmanne-havn, lod han tage en kogge ved Malmhaugar, som hr Jon, broder til ærkebisp Jacob, ejede. Der var om bord mænd, der havde været i Jarmirs følge. Kong Håkon lod Danerne selv fælde deres dom, om dette var rans-mænd eller købmænd. De sagde straks, at det var de værste ransmænd; nogle blev da halshuggede, og and-re straffede på anden vis”. Andra källor tillägger att ”kong Håkon beholdt koggen og brugte den siden til hestekogge”.

Håkon Håkonsson hade dragit till Danmark för att hjälpa den mördade kung Kristoffers änka att slå ned den tyska invasionshär som hertig Jarmir tillsammans med den danska kyrkan hade fört in i landet. Att kungen direkt utanför Malmö, kanske på Malmö redd, lagt beslag på ett av kyrkans skepp, passar väl in i den ovan skisserade tankegång om att Malmö vid denna tid var en av ärkebiskopens städer och inte i kungens besittning. Om kungens fogde och dennes män funnits på platsen hade man rimligtvis inte behövt hjälp med att borda ärkebiskopens skepp på Malmö redd.

En av de mera intressanta indikationerna på att Malmö kan vara den stad som omtalas under 1250-talets strid är emellertid följande. I processakterna framgår det att ärkebispen anlagt köpstaden på sin egen grund och att han upptar tull och vrakrätt på de av kyrkans marker som når ut till havet. Det omtalas också i detta sammanhang att kyrkan tar upp 40 marks böter av bönderna i sina landsbyar. Det gäller således att vid försöken att lokalisera den omtalade köpstaden finna en skånsk kuststad som är avstyckad från en landsby, vilken helt har ägts av ärkebispen. Malmö är den enda av de aktuella städerna som kan uppvisa detta.

Författaren har tidigare gjort en omfattande analys över situationen för Malmö jordar i relation till de omgivande byarnas jordar, se karta ovan. Den äldsta kända, detaljerade kartan över Malmö och dess omgivande jordar är utförd år 1697. Eftersom staden Malmö vid kusten är yngre än bybildningarna runt staden har dessa vid Malmös uppkomst fått lämna jord till den nya staden. Denna avstyckning kan givetvis endast ha skett om ägoförhållandena varit sådana att någon ägt en hel by, dvs. att byn legat under kungen eller kyrkan.

Granskar man nu situationen utifrån frågeställningen vilken by som lämnat sin strandmark åt Malmö erhålles en nog så talande bild, se kartorna. Bygränsernas dragning på kuststräckan mellan Malmö och Stora Hammar vid Falsterbohalvön utgår i huvudsak från två viktiga kriterier, nämligen befintliga bäckar eller ute vid kusten befintliga forntida gravhögar. Malmö skiljer sig delvis från detta mönster därigenom att det mellan fastlandet och en långsmal sandrevel vid Öresund funnits ett omfattande sjö- och sank-marksområde. Detta har täckt en yta som från väster till öster gått från nuvarande Värnhemstorget till Kronprinsen, i norr till söder från nuvarande Gustav Adolfs torg till Triangeln. Utmed sjöns södra sida, på den grusås som uppkastats av Öresunds högre vattenstånd runt 5-6.000 f.Kr., har löpt en landsväg (Föreningsgatan) och här har anlagts två forntida gravhögar, en vid nuvarande Stadshuset (A) och en vid nuvarande Rörsjöskolan (B). Mellan den sistnämnde och Bulltoftas gräns längre inåt landet har dessutom gått en bäck vilken bör ha Bulltoftas södra gränslinje.

Kartan visar med önskvärd tydlighet att staden Malmö bör ha uppstått på Bulltoftas strandmarker. Men för att svara till anklagelserna på 1250-talet måste Bulltofta helt ha ägts av ärkebiskopen. Att så varit fallet framgår av ett medeltida brev. Den 23 april 1434 avtalades följande mellan ärkebiskop Peder och kung Erik av Pommern:

”Alla män detta brev se eller höra läses hälsa vi Peder med Guds nåde ärkebiskop i Lund, Sveriges förste och påvens legatus evinnerlig med Gud. Och kun-göre dem alle som nu äro och komma skall det vi effterskrevne begäring och vilja värdig mäktig furste vår käre nådige herre herr Erik med Guds nåde Danmarks, Sveriges, Norges, Vendes och Götes konung och hertig i Pommern, riket till värn och besynnderlige hans Nådes gård som han nu bygger låter i Malmö till gagn och ränta och Malmö stad till fasthet, bestånd och hjälp.

Då hava vi med beråd, håg, samtycke och god vilja (med) vårt elskelige Kapitel i Lund gjort ett endräkteligt skifte med värdig, mäktig furste och käre nådigste herre, förbenämnte kung Erik med Guds nåde etc. i så måtto att förbenämnte vår nådige herr kung Erik med Guds nåde och riket skulle hava och behålla av oss och vår kyrka i Lunds bordegods en vattenmölla som kallas Seye mölla i Burlöv socken i Bara härad liggande i alla måtto som hon bebyggd är med all redskap, med grund och jord, ström, damm och damsband och med allt annat till forbenämnte möllas tillhörighet, intet undantaget; och där till skall hans Nåde och riket hava och behålla av oss och vår kyrka en ganze hel by som kallas Bultoffta synnan vid den samme mölla i Skreblinge socken i Oxie härad liggande med grund, jord, rum, hus, byggning, åker, äng, mossar, fiskevatten, fägång stedning vått och torrt och med alla andra till forbenämnte by Bultofftas tilliggelser, intet undantaget innen markeskälet, utan ehvar det helst påfinnes kan och ehvad det helst är elliest nämnes till evärdelig ägo skullandes, undan taget våra andliga saker och vad gods i förbenämnte Bultoffta ligger som icke till vårt förbenämnte ärkebiskopsbord nu hörer ..."

Bulltofta har således före år 1434 ägts av ärkebiskopen i Lund. I brevet 1434 omtalas att det varit frågan om en hel by, med undantag av något - med största sannolikhet endast enstaka - gods som ej legat till själva ärkebiskopsbordet. Bulltofta omtalas ånyo åren 1523-1524 då byn av kronan är utarrenderad till Jörgen Kock i Malmö. Vid denna tidpunkt görs emellertid ej något förbehåll av enstaka godsinnehav inom byn.

Är Malmö grundlagt av ärkebisp Jacob Erlandsen åren strax efter hans tillträde som ärkebiskop i april 1254 för att i första hand säkra kyrkans kommunikationslinje över södra Öresund? Är borgen vid stranden invid Skeppsbron, senare omnämnd som Flynderborg, en av de tre borgar som ärkebispen ska ha anlagt? Har denna borg haft som primär funktion att på skånska sidan skydda kyrkans förbindelse Köpenhamn - Lund? Det är högst troligt att så är fallet.

Avslutningsvis ska endast omtalas två faktorer som ytterligare kan indikera att Malmö ursprungligen varit kyrkans stad. När den danska prinsessan Sofie år 1260 skulle gifta sig med kung Valdemar Birgersson av Sverige erhöll hon som hemgift Malmö och Trelleborg av kungen. Trelleborg var bevisligen ärkebiskopens stad varför gåvan knappast kan ha varit giltig. Ärkebisp Jacob Erlandsen hade emellertid redan år 1259 blivit tillfångatagen av kung Kristoffer. Han lyckades emellertid fly varefter kyrkan organiserade en invasion av nordtyska trupper över Bornholm in i Själland. Vid tidpunkten för gifetrmålet var således den danske kungen involverad i en inbördeskrig med mäktiga fiender. Genom att tillse att två av ärkebispens städer i Skåne genom hemgiften kom under den svenska kronans ägo och ekonomiska intressesfär, försökte kanske den danske kungen att vinna en mäktig bundsförvant till sig mot den upproriske ärkebispen och hans tillhängare.

Den andra indikationen på att staden Malmö kan ha grundlagts av kyrkan är Malmös äldsta sigill. Detta är bevarat i ett avtryck från år 1350. Sigillet avbildar en typisk romansk kyrka med en tornspira som rider på långhuset. Den nuvarande S:t Petri kyrka började uppföras under 1310-talet varför kyrkan på sigillet bör vara en avbildning av den kyrka som existerade i Mal-mö vid havet året 1269. Sigillstampen är således troligtvis Malmös äldsta i sitt slag. Att avbilda kyrkor på stadssigillen är emellertid unikt. Om emellertid Malmö vid sigillstampens tillverkningsstid varit en av kyrkans städer blir det hela mera logiskt.

 

Bygränser till de byar som omgett den medeltida staden Malmö. Kartan visar tydligt vilka äldre byar som fått lämna jordar till Malmö. För samtliga byar på mindre än 5-7 kilometer från kusten har det varit viktigt att nå ut med markerna till Öresund. Alla Söderslätts kustbyar har därför mycket karakteristisk, långsmal form. På kartan anger runda cirkar bronsåldershögar vilka tjänat som riktmärken vid bygränsernas insyftning mot kusten. Fasta orienteringspunkter har varit viktiga i det hedliknande landskapet. Kartsammanställningen gjord av författaren.

Karta från tidigt 1700-tal utvisande det parti av Malmös jordar som måste ha tillhört Bulltofta by innan staden Malmös tillkomst vid mitten av 1200-talet. Notera de två stora gravhögarna vilka troligtvis tjänat som riktmärken. Författaren har lagt in de rekonstruerade bygränserna med streckade linjer. Gränsen mellan Ö:a Skrävlinge och Bulltoftas jordar har följt den lilla bäck som bl.a. gått fram över det nuvarande Ellstorpsområdet.