Den äldsta staden byggdes i början av 1200-talet på höjden mellan de två bäckarna. På den högsta platsen uppfördes sockenkyrkan S:ta Maria och öster därom rådhuset och torget. Stadsbebyggelsen sträckte sig i nord-sydlig riktning. De viktigaste tillfartsvägarna har varit från norr och från väster.
I slutet av 1200-talet hade bebyggelsen nått fram till sin nordligaste medeltida gräns. Här i norr anlades franciskanerklostret. Klostret tyder på att staden redan vid mitten av 1200-talet var tillräckligt stor för att tiggarmunkar skulle kunna arbeta i den. Öster om Vassaån började kring år 1300 en ny stadsdel växa upp. På den högsta platsen låg stadsdelens sockenkyrka, S:t Nicolai. Vassaån hade under medeltiden ett så kraftigt vattenflöde att klostret t.o.m. kunde anlägga en vattenmölla vid ån.

Några årtal i Ystads historia

1244 Ystad, "Viistatha", omtalas för första gången.
1258 En uppgift antyder att klostret i Ystad grundas detta år. Årtalet är dock osäkert.
1258 Ett franciskanerkloster omtalas i Ystad. Då denna orden är tiggarmunkar förutsätter detta att staden hunnit etableras innan denna tidpunkt.
1267 På en lång, målad träinskrift omtalas grundläggningen av Ystads franciskanerkloster: "Herrans år 1267 grundlades detta hus av välborne herren herr Holmger, riddare, och hans hustru Katarina ... samt utstyrdes med utomordentliga gåvor till ära för den helige Nicolaus biskop och bekännare samt den heliga Katarina jungfru och martyr, med högaltaret invigt till ära för den helige Petrusapostel och den helige Laurentius martyren".
1280 I Ystad omtalas en franciskanermunk vid stadens kloster vid namn Henrik.
1290 I Ystad hålls ett stort munkmöte till vilket kommer representanter för alla franciskanerkloster i Norden.

1303 Ett "Villa forensis" dvs torg omtalas i Ystad.
1363 Rådmän omtalas för första gången i Ystad i bevarat material.
1376 I Ystad omtalas för första gången Lübska kompaniets hus. Kompaniet var ett handelsgille för tyskar. I det s.k. Schonenfahrenarkivet i Lübeck finns en medeltida skiss på huset.
1388 I Ystad är det bråk där bl.a. tyskar är inblandade. De förvägras att gå till sina bodar över annans egendom. Troligtvis åsyftas tillträdet till Lübska kompaniets hus.
1394 Ystads äldsta sigillavtryck av stadssigillet är bevarat från detta år.
1398 Helgeandshuset i Ystad omtals i ett testamente för första gången. Sjukhuset, som bestått av kyrka, kyrkogård och sjukhusbyggnad, har lokaliserats till området öster om ån. Man har bl.a. hittat skelett och en sparbössa med 294 mynt från 1440-1513.

1400 Den äldsta kända borgmästaren i Ystad omtalas.
1410 Ett spetälskesjukhus, hospital, omtalas för första gången i Ystad. Vid utgrävning 1897 nordost om och ca 150 meter utanför det forna Österport påträffades gravar och byggnadsrester som kan härröra från sjukhuset. Spetälskesjukhusen lades alltid utanför städerna pga. smittorisken.
1442 Detta året omtalas för första gången ett S:t Knuts gille i Ystad. Man säljer då sin del i en fastighet som man ägt tillsammans med skomakergillet S:t Jacobs lag.
1452 S:t Nicolai kyrka eller kapell i Ystad omtalas för första gången i bevarat material, "s. Nelawes kirke inden Ystadh". Kyrkan har genom arkeologiska utgrävningar och skriftliga källor kunnat lokaliseras till stadens östra del.
1489 Morten Jenssen i Veberöd donerar i Ystad sin gård på Norregatan väster om gatan i nuvarande kv Lovisa till S:t Jacobs altare i S:ta Maria kyrka. Detta var skomakaregillets altare.
1490 Det s.k. Brahehuset uppförs i Ystad. Fram till 1700-talet pryddes huset med Brahesläktens vapen.
1492 Ett kompanihus, troligtvis Lübska kompanihuset, omtalas söder om S:ta Maria kyrka. Huset övertas av Ystad stad vid mitten av 1600-talet och rivs i första hälften av 1700-talet.
1495 Dårkistan i Ystad omtalas för första gången i bevarat källmaterial. Den ligger öster om ån. Uppgiften är den äldsta kända som omtalar ett sinnessjukhus i Danmark. Den låg nära helgeandshuset och har kanske ingått i denna sjukhusanläggning.
1496 I Ystad nedtecknas smedlagets, det s.k. S:t Eligius lags, skråordning. Här omtalas bl.a. sporrsmeden, klensmeden och knivsmeden.

1506 I Ystad bestäms att även guldsmeder, remsnidare, pungmakare och svärdfejare kan vara medlemmar i smedlaget, det s.k. S:t Eligius lag.
1510 I Ystad omtalas S:ta Birgittas kapell.
1510 I Ystad uppförs det bevarade korsvirkeshuset Borgmästarehuset.
1516 Ystad får sitt numera äldsta bevarade privilegiebrev.
1521 Helig kors kapell i Ystad omtalas för första gången i bevarat material. Den omtalas i samband med lokaliseringen av en gård "liggandes i på Norregatan wästan nordh Adelgatan sunnan för helge kors huus i helge kors capell". Kapellet har legat direkt innanför Norreport.
1521 Strandbryggan omtalas för första gången i Ystad. Det äldsta läget för bryggan var vid mynningen av Vassaån men den flyttades före 1650-talet pga. uppslamningen västerut till Packaretorget. Fram till mitten av 1800-talet saknade staden hamn. 1530 Vid denna tid omtalas Latinskolan i Ystad. Byggnaden ligger strax sydväst om S:ta Maria kyrka. Den fungerade som skola fram till 1841.
1532 I Ystad omtalas för första gången i bevarat material franciskanerklostrets vattenmölla.
1532 S:t Petri klosterförsamling inrättas efter reformationen. Sannolikt har då S:t Nicolai kyrka upphört och dess altarskåp och dopfunt flyttades till klosterkyrkan S:t Petri.
1532 Ystads borgare får kung Frederik I:s tillstånd att inrätta ett sjukhus, hospital, i det nedlagda franciskanerklostret. Munkarna drivs ut med våld. Det lilla porthuset ges till skomakaregesällerna att här ha sina sammankomster och kallas för S:ta Gertruds härbärge.
1569 S:t Nicolai kyrka i Ystad omtalas i den s.k. Landeboken, ett register över kyrkans egendomar i Skåne. Samma år bränner en strövtrupp av svenskar under nordiska sjuårskriget ned rådhuset i staden. En stor del av stadens arkiv går förlorade.
1572 Borgarna i Ystad får tillåtelse av kung Fredrik II att riva den medeltida kyrkan eller kapellet S:t Nicolai eftersom där ej hålles gudstjänst. Av byggnadsmaterialet ska borgarna bygga upp ett nytt rådhus.
1573 I S:ta Maria kyrka i Ystad omtalas ett Hellig kors kapell.
1574 Den enda badstugan som omtalas i källmaterialet från Ystad låg vid Badstubron. Uppgifter om själva badstugan saknas dock. Efter svenskt övertagande förvanskas namnet till Bästebrorsgränd. I Lunds stifts landebog omtalas "Sankta Birgittas gård i Sticksträdet" i Ystad.
1574 I den s.k. Landebogen omtalas att Ystads forna helgeandshus nu är tullbod. Till kyrkan - tullboden - hör också en kyrkogård. Helgeandshuset upphörde troligtvis som sjukhus genom reformationen då man inrättade sjukhus i det nyinrättade hospitalet i det tidigare franciskanerklostret.

1600 I Ystad uppförs det bevarade korsvirkeshuset Grönwallska gården.
1600 Vid denna tid rivs i Ystad franciskanerklostrets västra och norra tegellängor.
1607 I Ystad omtalas ett Helge kors hus som är beläget i det nuvarande kv Maria.
1630-talet Vid denna tid omtalas det s.k. "Mattorget" "det nye Torff Sönden Vor Frue kircke". Torget är uppenbart nyanlagt vid denna tid till skillnad mot de andra torgen Fiskaretorget och Packaretorget som man menar har medeltida anor.
1630-talet Vid denna tid omtalas i bevarat källmaterial "slottsbron" i Ystad. Något slott är inte skriftligt belagt i staden men på en karta 1758 är inlagt en fyrkant ca 400 m nordost om Österport. 1927 påträffades här medeltida grundmurar och en vallgrav. Graven har varit tio meter bred. Borgen kan mycket väl ha anlagts på 1200-talet men har troligen försvunnit rätt tidigt i stadens historia.
1630 I Ystad uppförs det bevarade korsvirkeshuset Jens Jacobssens hus.
1634 I Ystad uppförs det bevarade korsvirkeshuset Lichtonska gården.
1635 Det gamla helgeandshuset i Ystad omtalas som ett "bollhus" och är därmed Ystads äldsta kända sporthall.
1648 Vid en svår storm rasar tornet i Ystads kyrka S:ta Maria. Raset river med en del av långhusets västra del.
1648 Tullboden i Ystad, dvs. den medeltida kyrkan tillhörigt det medeltida helgeandshuset, rivs ner och byggnadsmaterialet återanvänds för uppbyggandet av S:ta Marias nedrasade torn.
1650-tal Vid denna tid utförs den äldsta kända kartan, egentligen en kartskiss, över Ystad av den kunglige danske matematikern Johannes Mejer.
1682 Det danska kompaniets handelshus omtalas i Ystad. Huset är från medeltiden men äldre källor saknas. Huset har rivits före 1753.
1693 Tomten för det medeltida Helig kors kapell och hus i Ystad omtalas detta år ligga öde.
1698 Christopher Stobeus gör den första pålitliga kartan över Ystad.

1720 Bollhuset, dvs. det medeltida helgeandshuset, i Ystad brinner ner.
1753 Den senare utnämnde översten vid fortifikationen Balthasar Weduwar gör den första kartan över Ystad med inritade tomter.
1777 Hospitalet i det medeltida franciskanerklostret i Ystad inrättas till kronobränneri.
1788 Den Westrellska gården i Ystad uppförs på resterna efter ett medeltid hus.
1791 Franciskanerklostrets medeltida byggnader i Ystad tas i anspråk som spannmålsmagasin.
1793 Rådhuset i Ystad från slutet av 1500-talet avbildas av Baeijer och visar ett hus med s.k. volutgavlar. Ån som går genom staden omtalas som "en smal rännel, under namn af Å befinnes". Vassån, som den hette, säges också rensas endast vart 50:e år. Uppslamningar ställde ofta till förtret genom översvämningar etc.

1820 Den medeltida kyrkogården runt S:ta Maria kyrka i Ystad läggs ner.
1838 Rådhuset i Ystad ombyggs under åren fram till 1840 till en trevånings empirebyggnad.
1840 Heliga kors kapell i S:ta Maria kyrka i Ystad rivs. Det låg utmed kyrkans södra sida.
1876 I Ystad inköps franciskanerklostrets östra tegellänga av Ystad stad.
1886 En hårdhänt restaurering av S:ta Maria kyrka i Ystad genomförs varvid man kastar ut den gamla bänkinredningen, epitafier, gravstenar etc.
1891 I Ystad förvandlar arkitekten Boisen det Gussingska huset från 1500-talet till en kopia av Rosenborgs 1600-talsslott i Köpenhamn.
1892 I Ystad restaureras Latinskolans byggnad från ca 1500.

1909 Under åren 1909-1912 restaureras franciskanerklostret i Ystad under ledning av domkyrkoarkitekt Wåhlin.
1922 Den medeltida rådhuskällaren återupptäcks och restaureras. Det medeltida rådhuset har varit en byggnad på ca 10 x 24 meter. Valvens form daterar byggnaden till mitten av 1400-talet.
1923 Under åren 1923-25 försöker domkyrkoarkitekten Wåhlin återställa den tidigare hårt renoverade S:ta Marias kyrka i Ystad.
1961 Franciskanernas klosterkyrka överlämnas till Ystad stad.

 

Platsen där det medeltida Ystad grundlades var under forntiden ett strandområde mellan två bäckar eller åar. I öster bildade t.o.m. den i senare tid omtalade Vassaån en liten vik. Mellan vattenflödena låg den höjdsträckning som skulle bli den äldsta stadens centrum.
Kartan visar Ystad på 1700-talet.

 

Strax innan Ystad grundades i början av 1200-talet såg strandmarkerna ut så här. Vassaån i öster har slammat upp åns utflöde i Östersjön och havsytan har också sjunkit sedan forntiden. De mörkgröna ytorna var under höstar och vintrar mycket sanka.

Staden Ystad