Gravfältet vid Hjortahammar

Vikingarnas landskap

Gravfältet ligger vacker i norr-sydlig riktning uppe på en låg ås som avskiljer vatten på båda sidor. Ca 120 synliga fornlämningar är bevarade. Den norra delen av gravfältet har anlagts under den äldre järnåldern och här finner du runda stensättningar som endast svagt markerar sig i terrängen. Södra delen av gravfältet har brukats under yngre järnålder och här finns treuddar, gravhögar, skeppssättningar och både fyrsidiga såväl som runda stensättningar.

Besök Hjortahammar digitalt

Gravfältet har varit utsatt för "utgrävningar" vid ett flertal tillfällen. År 1820 berättas:

"Den 4:de och 11 oktober anställde jag (amiralitetsapotekaren Moses Söderström) antiqvariska undersökningar i 20 stycken högar på Hjortahammar."

Endast sju gravar innehöll sådana fynd som man på den tiden menade var något att ta tillvara. Ett litet järnspjut, en järnkniv, smycken av koppar (brons) och glaspärlor låg i brandlagren. År 1828 var samme man framme och grävde på en dag ut en mängd gravar, bl.a. en omgiven av höga bautastenar:

"Skeppsnaglar, järnstumpar samt en stor tann (häst?) fanns på Hjortahammar uti en egen art stensättning, nemligen 6 st. höga bautastenar" resta i en oval. "De funnos helt nära jordytan så att de kunde med tillhjälp af blott en vanlig käpp uppsökas."

Den världsberömde danske fornforskaren Worsaae besökte gravfältet år 1844 och berättar om detta och övriga fornminnen i Blekinge i sin bok "Blekingske Mindesmærker fra Hedenhold" år 1846. Tidigare forskning förknippade gärna forntida gravfält med stora slag men Worsaae konstaterar nyktert att detta inte kan ha varit fallet eftersom det finns både kvinno- och barngravar på gravfälten.

År 1885 reste en dansk folkskolärare förbi och passade på att gräva lite i gravfältet även han. I tre gravar, bl.a. en skeppssättning, påträffades brända ben. I en tresidig stensättning hittades en spjutspets, ett knivblad, ett ringspänne av brons, järnnaglar samt keramikskärvor. I flera mindre gravkullar hittades bara aska och brända ben.

En rund stensättning markerar en eller flera brandgravar från den yngre järnåldern.

Skeppssättningar är typiska minneslundar från från den yngre järnåldern.

Det är med beklämmande man tar del av dessa undersökningar. Syftet var, efter den tidens mått, att söka saker - arkeologin hade ännu inte utvecklats till annat än rovdrift på fornminnena.

Hjortahammar var fram i tiden en av de större bondehamnarna i Blekinge. Gravfältet visar att denna tradition går nästan tvåtusen år bakåt i tiden. Pålspärrar i vattnet från vikingatid anger också att här funnits en mycket viktig järnåldershamn.

Att läsa mer:
Odencrants, R.: Hjortahammar. Saga och forskning. Blekingeboken 1947.
Sandström, J. & Frykman, J.: Vikingatid ur annorlunda perspektiv. Blekingeboken 1974.

 

Nutida vikingar från Fotevikens Museum vilar ut bland gravarna i mars 2001.