Du kan koppla in den speciella kulturlandskapskartan här.

Gästrikland ligger direkt norr om det under vikingatid så betydelsefulla nutida landskapet Uppland. Större delen av Gästrikland ingick under vikingatid och medeltid i landområdet Tiundaland och var administrativt att likna vid ett uppländskt s.k. "hundare". Landskapets sydöstra kustbygder ingick dessutom tillsammans med östra kustdelen av Uppland i det s.k. "Roden". Roden (Roslagen) var ett geografiskt område uppdelat efter skeppslag och spelade som sådan en viktig roll i det vikingatida sjöförsvaret, dvs.den s.k. "ledungen".

Karakteristiskt för Gästrikland är dess rullstensåsar som löper i nord-sydlig riktning. Många av bygderna i landskapet är grupperade kring dessa rullstenåsar, vilka också utgjort förbindelsevägar söderut till de rika områdena i Uppland. För kontakterna söderut var speciellt tre åsar viktiga. Den östligaste vägen följde "Gävleåsen" och dess fortsättning söderut i "Uppsalaåsen". Denna väg kallades förr för "Norrstigen". Den mittersta åsvägen gick över "Hedesundaåsen" och följde sedan "Enköpingsåsen" söder om Daläven ner till sjön Mälaren. Den västra åsvägen sträckte sig från Ockelbo mitt i Gästrikland söderut till Österfärnebo vid Dalälven. Söder om älven har vägen kopplats till "Enköpingsåsen".

Norra delen av Gästrikland kallades förr för "Ödhmorden". Detta otillgängliga område bildade i äldre tid en naturlig, geografisk gräns mellan de områden där medeltidens Upplandslag och Hälsingelag tillämpades.

De olika befolkningstäta bygderna i Gästrikland ligger alla vid sjöar och större vattendrag. För vikingen har just de farbara vattenvägarna varit av betydelse. Ekonomin i Gästrikland har baserats på tidig järnframställning vilket mängder med järnslagg och lämningar efter järnugnar vittnar om. Genom kontroll av denna tillverkning och avyttring har lokal hövdingar haft stort inflytande och makt. Detta avspeglas i gravgåvorna. Här hittar man föremål från länder långt österut och söderut.