Gettlinge gravfält

Vikingarnas landskap

Gettlinge gravfält finner du i Södra Möckleby socken. Direkt intill den stora landsvägen på den s.k. "landborgen", dvs en flera mil lång höjdsträckning parallellt med kusten, ligger detta gravfält. Dess monumentala läge gör gravfältet till ett av de mera sevärda på Öland. Speciellt i kvällsljuset, när de många resta stenarna framträder i siluett mot kvällshimlen, blir platsen en magiskt laddad historiescen.

Besök Gettlinge digitalt

En skeppssättning och resta bautastenar på det vackra gravfältet.

När Linné 1741 färdades vägen fram mellan Kastlösa kyrka och Ottenby på södra Öland skriver han:

"Ätteplatsar hade vi så i går som hela denna dagen intill Ottenby helt fullt på lantborgen, de meste med stenar i ring kringlagde, men under tiden funnes de ock med stenar i trekant omgivna. Allestädes stodo upprättade stenar, större och mindre; men varken på själva alvaren eller på strandsidan såg man minsta tecken till grifter; hava alltså de gamle utvalt till lägerställe den vackraste prospekt."

Gettlinge gravfält från järnåldern är en av Ölands största, nästan två kilometer lång. Här har man begravt sina döda från bronsålder fram till vikingatid. Gravfältet har alltså använts i långt mer än tusen år. Läget visar att man varit mån om de dödas sista vilorum; att man sett skönheten i naturen som ett viktigt inslag i gravkulten.

Under slutet av 1800-talet och år 1916 grävdes en liten del av gravfältet ut. Resultaten visar att merparten av gravarna är från s.k. romersk järnåldern fram till vikingatiden. Speciellt romersk järnålder är en rik tid på Öland med åtskilliga fantastiska fynd.

Utgrävningarna visar att de döda har blivit begravda i hällkistor av kalksten. I flera gravarna fanns vapen som var typisk för män under romersk järnålder; en och tvåeggade svärd, spjutspetsar, lansspetsar, delar av sköldar, s.k. sköldbucklor samt sporrar. I kvinnornas gravar hittade man knivar samt personliga prydnader som dräktspännen och glaspärlor.

På gravfältet finns många olika gravformer. I norr bildar två höga stenhällar en ”ingång” till gravområdet. Strax bredvid finns en ståtlig skeppssättning. Högst upp på detta gravskepps norra stävsten kan man i kvällsljus urskilja ett antal inhuggna skålgropar. Här finns också domarringar, uppresta stenar s.k. bautastenar och fyrkantiga stensättningar. Den vackra vindmöllan av trä från 1800-talet, en mölletyp som då var vanlig på Öland, framhäver också platsens långa historia.

Att läsa mer:
Linnæus, Carl: Öländska och gotländska resa år 1741. 1991.
Med arkeologen Sverige runt. 1987.
Rasch, Monika (red): Ölands järnåldersgravfält. Vol. 4, Böda, Högby, Källa, Persnäs, Föra, Smedby, Södra Möckleby, Ventlinge, Segerstad, Gräsgård och Ås. Stockholm 2001. 400 sidor.