Du kan koppla in den speciella kulturlandskapskartan (Klicka här).

Södermanland är ett av Sveriges mest fornlämningstäta landskap. I landskapets kustområden är den fortfarande pågående landhöjningen av stort intresse för att förstå landskapsbilden. Det som i dag är låglänta åkrar och ängar var för tusen år sedan farbart vatten. Genom kustboplatsernas lägen kan man därför bestämma vid vilken tidpunkt de tidigast kan ha tagits i bruk. Denna dateringsmöjlighet finns för större delen av Sveriges kustbygder. Ju längre norrut man kommer ju kraftigare är landhöjningen.

För Sörmlands del var under den äldsta stenåldern all mark som i dag ligger under 50 meter över havet under vatten. Under bondestenåldern ca 3000 f.Kr är motsvarande nivåsiffra 25-30 meter, under bronsåldern ca 15 meter och under den yngre järnåldern ca 5 meter.

Under den yngre järnåldern anläggs många gravfält som fortfarande delvis finns kvar i stor mängd. Många ligger invid gårdar med anor ner i historien. På dessa gårdsgravfält finner du små, med sin höjd ofta relativt markerade gravhögar, stensättningar etc. Runt omkring i bygderna finns rester efter forntida försvarssystem i form av fornborgar och vårdkaseplatser.

Då vi saknar detaljerade kartor äldre än 1600-talet är det givetvis omöjligt att veta hur landsvägarna en gång gått fram. En viss uppfattning kan man dock på få på ett flertal ställen genom runstenarnas placering. Där dessa bildar rader i landskapet kan man misstänka att en vägsträckning en gång gått fram. En hel del stenar omtalar också att man byggt en bro, dvs. underlättat för vägfarande. Detta ansågs som en god kristlig gärning.