Gamla Uppsala

Vikingarnas landskap
Strax norr om Uppsala ligger Gamla Uppsala med de fantasieggande, jättelika gravhögarna från den yngre järnåldern. Det var här som det stora och berömda hednatemplet en gång låg, omtalat av historieskrivadern Adam av Bremen på 1070-talet:

"Vart nionde år brukar man i Uppsala fira en gemensam fest med deltagande av folk från alla sveonernas landskap. Ingen har lov att utebli från denna fest. Kungar och folkstammar, alla och envar sänder sina gåvor till Uppsala, och de som redan har antagit kristendomen måste köpa sig fria från deltagande i dessa ceremonier, något som är grymmare än varje annat straff.

Offerriten tillgår på följande sätt: av varje levande varelse av manligt kön offras nio stycken, med vilkas blod man brukar blidka gudarna. Kropparna hängs upp i en lund nära templet. Denna lund hålles så helig av hedningarna, att varje träd anses ha en gudomlig kraft som följd av de offrade kropparnas död och förruttnelse. Där hänger också hundar och hästar jämte människor, och en av de kristna har berättat för mig att han har sett sjuttiotvå kroppar hänga där om varandra."

I ett samtida tillägg till Adams handskift, ett s.k. skolie, infogas att:

"I nio dagar firades festmåltider och dylika offerhögtider. Varje dag offrar de en människa jämte djur dessutom, så att det på nio dagar blir sjuttiotvå levande varelser som offras. detta offer äger rum vid vintersolståndet."

I ett annat skolarie berättas:

"Nära detta tempel står ett mäktigt träd, som sträcker ut sina grenar vitt och brett och som alltid är grönt, både vinter och sommar. Ingen vet vilken art det är. Där finns också en källa, vid vilken hedningarna brukar offra och i vilken man brukar kasta ned en levande människa. Om denna inte återfinns, går folkets önskan i uppfyllelse."

Besök Gamla Uppsala digitalt

Hednatemplet i Gamla Uppsala ersattes i slutet av vikingatiden av en kristen kyrka. Exakt när detta skett är inte känt.

Än i dag står delar av den äldsta stenkyrkan kvar norr om de väldiga gravhögarna. Här nedan följer ett antal kända uppgifter om den kristna kyrkan i Gamla Uppsala:

1123 Siward vigs av den tyske ärkebiskopen I Bremen-Hamburg till biskop över Uppsala, trots att Uppsala ligger under ärkebiskopen i Lund.

1130 Biskop Siward i Uppsala drivs i landsflykt till Tyskland och återkommer aldrig mer. Den danske ärkebiskopen Asser viger Henrik till biskop i Sigtuna.

1160 Enligt legenden stupar Erik den helige utanför Uppsala kyrka i en strid mot den danske tronkandidaten Magnus Henriksen. En sentida undersökning av hans ben visar på kraftiga huggskador. Erik den helige dyrkas snart som helgon men blir aldrig helgonförklarad. Benen blir före 1198 skrinlagda i Uppsala domkyrka.

1164 Sverige blir ett eget ärkebiskopsdöme med centrum i Gamla Uppsala. Ärkestiftet står dock under ärkebiskopen i Lunds överinseende. Cisterciensermunken Stefan från Alvastra blir den förste ärkebiskopen. Den landsflyktige Eskil viger Stefan i närvaro av påven Alexander III i Sens.

1200 Den svenske kungen Sverker d.y. Karlsson grundlägger "det andliga frälset" genom att i ett donationsbrev bevilja Uppsala domkyrka skattefrihet.

1216 I en bulla från påven Innocentius III framgår det att den tidigare kung Knut Eriksson företagit många korståg mot hedningarna i öster. Påven erkänner den svenske kungens rätt till sydvästra Finland, vars biskop underställs ärkebiskopen i Uppsala.

1252 Domkyrkan i Gamla Uppsala härjas av brand.

1273 Den blivande ärkebiskopen Folke Ängel överflyttar Erik den heliges och de gamla ärkebiskoparnas ben från Gamla Uppsala till det nya kyrkobygget i Östra Aros, nuvarande Uppsala. Uppsala blir Sveriges kyrkliga metropol.

1276 Kung Magnus Ladulås kröns i den gamla domkyrkan vid Gamla Uppsala. Kungen lovar att vid första lägliga tillfälle säkra kyrkornas rättigheter och inte utkräva någon tjänst av dem.

 

Stenkyrkan i Gamla Uppsala sedd från väster. Endast en liten del av den väldiga stenkatedralen har bevarats.