Västergötland

Du kan koppla in den speciella kulturlandskapskartan här.

Västergötland, tillsammans med Uppland och Skåne, är Sveriges rikaste landskap vad det gäller fornlämningar. Landskapet har haft en nära kontakt med Östergötland på andra sidan Vättern. Områdena är hemvist för de götar, både öst- som västgötar, vilka folkslag omtalas i de äldsta skriftliga källorna. Till skillnad från svearna, vilka troligtvis var ett folkslag som hade sitt välde riktat mot havet var göterna en mera inlandsbefolkning.

Kartan över den medeltida kyrkotätheten ovan ger också en relativ bild av befolkningsmängden i olika områden under vikingatiden. Ju tätare med kyrkor desto mer befolkning. Jyllands östsida, Fyns norra del, Själlands västra del och området kring Roskilde, Skånes kust vid Öresund och sydkust samt två områden i Västergötland stiger mycket tydligt fram på kartan. De tättbefolkade områdena i Västergötland är Falköpingstrakten och trakten runt Husaby invid Vänern.

Intressant är att vägen in till Västergötland från Hallandskusten utmed ån Ättran så tydligt framträder. Västergötland har troligtvis haft en mycket nära kontakt med det danska rike som skapades av Harald Blåtand i slutet av 900-talet. Om du klickar fram kulturlandskapskartan och studerar runstenarnas placering erhålles en spännande bild. Endast fem runstenar i Västergötland omtalar nämligen färder långt österut. Dessa finns alla inom ett område på en mils avstånd just i landskapets sydliga del i direkt anslutning till vattenvägen Ättran som genom Halland når havet. Runstenarna ligger här på en lång rad utmed Ättran. Här finns också, ristad på en runsten, den praktfullaste bilden i Västergötland av det stora djuret som troligtvis var den danska kungamakten och de danska stormännens speciella symbol.

Det kan också noteras att runstenar med "thegn"-titlar förekommer i enormt stor mängd i Västergötland. Dessa saknas helt i Uppland men kan troligtvis också knytas till Harald Blåtands tid och hans danska område.

Det är således ingen tillfällighet att Adam av Bremen på 1070-talet berättar mycket om just Västergötland. Han har som sin kanske främsta sagesman den danske kungen Sven Estridsen. Vad gäller missionstiden har de kristna missionärerna styrts från dels Norge och dels troligtvis i huvudsak från Bremens ärkebiskop och från Danmark. Så t.ex. var Thurgot, Skaras förste biskop, tillsammans med missionärbiskopen Sigfrid på kyrkomöte i Bremen år 1030. Under mötet avled Thurgot. Se mer under Skara på kartan överst eller klicka här.